Literacy &

multimodalt lärande

Vad är literacy och multimodalt lärande? Hur kan man arbeta med det i undervisningen?

Begreppen literacy & multimodalitet

Våra studenter och lärare på Design av digital didaktik delar här tankar, erfarenheter och tips kring literacy och multimodalitet. Examinationstexterna är omstrukturerade så essenserna och innehållet i texterna systematiserats under olika rubriker. Klicka på den lilla pilen till höger så ser du hela texten.

Kurslitteratur:
Edvardsson, J., Godhe, A-K., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Studentlitteratur.

VT23 - Den polariserade debatten om digitaliserinen i skolan

Digitaliseringen av skolan är ett aktuellt ämne, men det finns en polariserad debatt kring ämnet. På den ena sidan finns det de som ser digital teknik som ett hot mot traditionell undervisning och lärare som inte vill förändra sin undervisningsstil. På den andra sidan finns de som tror att tekniken är den enda vägen framåt för att förbättra utbildningen.

Här reflekterar studenterna på Design av digital didaktik VT 2023 om denna debatt.

Debatten om digitaliseringen har skapat polariserade åsikter, men det finns flera nyanser att ta hänsyn till, inklusive frågor om teknikens syfte, användare och användning. Beslutsfattare har prioriterat teknisk effektivitet framför anpassning till skolans verklighet, vilket har lett till bristande utbildning för lärare att lära sig nya system. En romantiserande syn på teknik har också varit dominerande, vilket har förhindrat en helhetssyn på dess användning.

Det är viktigt att ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar samt fördelar och nackdelar med olika undervisningsformer och verktyg. Motivation är också avgörande för att lyckas med digital undervisning. Skolor kan motverka en negativ inställning till teknik genom att ha ordentliga stödsystem när större systembyten sker.

Pandemin har tvingat många att hitta lösningar på distansundervisning och lära sig använda digitala verktyg, vilket kan ha påverkat tankarna kring teknik och digitalisering i skolan. Men en del av problemet är fortfarande bristen på tid och utbildning för att lära sig nya system.

En orsak till den polariserade debatten kring digitaliseringen i skolan kan vara att lärare är osäkra på hur man ska använda tekniken på ett pedagogiskt sätt och att det därför blir en datorisering i stället för en digitalisering av undervisningen.

Faktorer för att motverka polarisering

För att nyansera debatten behöver vi ta hänsyn till både fördelar och svårigheter med lärande och utbildning. Regelbunden auskultation och att ta till sig nya idéer är ett bra sätt att lära sig. Att låta kollegor lära varandra kan vara effektivt, men det finns också risker med att känna att ens egna kunskaper värderas mindre. Kunskapsöverföring från kollegor kan vara en effektiv metod för lärande, men lärare kan också behöva anpassningar gällande ny information och kunskapsinhämtning.

Digitala hjälpmedel kan vara fördelaktiga, men kanske inte passar alla. Flexibilitet är viktigt. Det är viktigt att vara medveten om både fördelar och svårigheter med lärande och utbildning.

Våga misslyckas!

Man bör börja arbeta på en uppgift direkt i stället för att vänta på en perfekt idé. Det är viktigt att ha en "fail fast" mentalitet, vilket innebär att man inte räds att misslyckas utan snarare ser det som en möjlighet att lära sig och förbättra sig. Detta gäller även när det kommer till att implementera digitala verktyg och teknik i undervisningen. Det är bättre att prova och se vad som fungerar och inte fungerar, än att vänta på den perfekta lösningen som kanske aldrig kommer.

Lär av varandra!

En annan viktig faktor när det gäller att implementera digital teknik i skolan är att låta lärare lära av varandra. Kollegialt lärande kan vara en effektiv metod för att sprida kunskap och erfarenheter, men det är också viktigt att se till att lärarens egna kunskaper och erfarenheter värderas och respekteras.

Ha undervisningen för ögonen och utgå från en helhetssyn!

Det är också viktigt att skolan har en helhetssyn på digitaliseringen och att det finns tydliga mål och riktlinjer för hur tekniken ska användas i undervisningen. Beslut om vilka digitala verktyg och teknik som ska användas bör inte enbart tas av beslutsfattare utan lärare bör också involveras i processen för att säkerställa att verktygen är relevanta och användbara för undervisningen.

Var flexibel och anpassa tekniken utifrån individers behov!

Flexibilitet är också en viktig faktor när det kommer till digital teknik i skolan. Alla elever och lärare har olika behov och förutsättningar, och det är därför viktigt att vara flexibel och anpassa tekniken efter individuella behov. Det kan också vara bra att ha alternativa lösningar tillgängliga för elever som inte har tillgång till eller föredrar att arbeta utan digital teknik.

I slutändan handlar debatten om digitaliseringens roll i skolan om att hitta en balans mellan traditionella undervisningsmetoder och nya digitala verktyg och teknik. Det är viktigt att ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar samt fördelar och nackdelar med olika undervisningsformer och verktyg. Motivation och engagemang från både lärare och elever är avgörande för att lyckas med digital undervisning och för att främja lärandet på bästa sätt.

VT23 - Öka läsförståelsen av digitala texter

Skillnaden mellan traditionell och digital text är stor. För att öka läsförståelsen av digitala texter på exempelvis en digital plattform följer här några råd vad du ska tänka på.

Var noggrann med formuleringar för att undvika missförstånd.
Tänk på layouten. Val av färger, typsnitt, rubriksättning, och korrekt användning av tabeller och punktlistor hjälper till att göra texten lättläst och navigerbar.
Jämför digitala och analoga böcker tillsammans med dina elever. Tala om för- och nackdelar.
Att läsa digitalt kan vara svårare att minnas, men de kan vara mer påtagliga.
Använd digitala verktyg för att tillgängliggöra kunskap.
Tänka på elevernas olika behov och lärstilar för att underlätta för dem att ta till sig informationen.

VT23 - Begreppet multiliteracies

Begreppet multiliteracies innebär en utvidgad förståelse för läs- och skrivkunnighet som omfattar avkodning av meddelanden i dagens moderna samhälle, påverkat av den digitala arenan och kulturell mångfald. Denna metod ger lärare möjlighet att tillåta olika typer av lärande och ifrågasätta överanvändningen av skriven text. Funktionsvariationer kan mötas genom att göra information tillgänglig på olika sätt, till exempel digitala läromedel. Multiliteracy-undervisning innebär en kunskapsuppbyggnadsprocess av att möta, utveckla, analysera och använda kunskap i praktiken.

Multiliteracies i undervisning handlar om att använda olika modaliteter och medier för att skapa meningsfulla texter och kunskap. Elever behöver vara medvetna om sin egen lärprocess och använda olika strategier för att förstå och granska information kritiskt. För att främja detta krävs det att skolpersonalen har teoretiska kunskaper och arbetar för att skapa en kunskapsproducerande gemenskap. Ett exempel på hur detta kan tillämpas är att använda olika modaliteter och medier för att undervisa i matematik, vilket ger eleverna möjlighet att skapa en djupare förståelse för ämnet.

VT23 - Chat GPT

Chat GPT, den nya AI-boten kan svara på nästan alla våra frågor. Den ses som ett hot av vissa då den kan generera svar på några sekunder, på ganska specifika frågor. Den kan skriva uppsatser, göra jämförelser, hitta argument osv. Vad finns för pedagogiska möjligheter med detta?

Studenternas svar:

Använda AI-boten som en extralärare som svarar på frågor.
Ha en diskussion kring AI-botens svar för att utveckla kritiskt tänkande.
Diskutera AI-botens tillförlitlighet, urvalskriterier, bias och upphovsrätt.
Utforska möjligheter med AI-chatt för att underlätta lärandet, till exempel genom att tillhandahålla omedelbar feedback och anpassa inlärningsmaterialet efter individuella behov.

Problematisera användningen av AI-chatt och dess potentiella hot mot lärarnas roll och bedömning av studenters arbete.

Chat GPT:s svar:

Snabb feedback: En AI-boten kan ge eleverna snabb feedback på sina frågor och uppgifter, vilket kan öka deras motivation och engagemang i lärandet.
Tillgänglighet: En AI-boten kan vara tillgänglig dygnet runt och hjälpa eleverna med deras studier oavsett tid på dagen eller natten.
Anpassning efter elevens behov: En AI-boten kan anpassa sig efter elevens kunskapsnivå och ge lämpliga svar och uppgifter som passar deras individuella behov och färdigheter.
Effektivt användande av tid: En AI-boten kan hjälpa eleverna att snabbt hitta information och svar på sina frågor, vilket kan spara tid och göra det möjligt för dem att fokusera på att fördjupa sin förståelse av ämnet.

Ökad tillgänglighet för elever med särskilda behov: En AI-boten kan öka tillgängligheten för elever med särskilda behov, till exempel elever med dyslexi eller synnedsättning, genom att erbjuda alternativa sätt att ta till sig information.
Stöd för lärande på distans: En AI-boten kan vara ett värdefullt verktyg för elever som studerar på distans och som inte har lika lätt tillgång till lärare och andra resurser som elever på en traditionell skola.

VT23 - Utsuddade gränser mellan samhället och skolan

I dagens samhälle är gränserna mellan skolan och samhället allt mer suddiga. Teknologins framsteg och globaliseringen har gjort att eleverna möter olika samhällsfrågor tidigt i livet, vilket skapar en utmaning för utbildningssystemet. I denna artikel kommer vi att diskutera hur denna utveckling påverkar skolan och vilka utmaningar det medför för utbildningssystemet.

Här reflekterar studenterna på Design av digital didaktik VT 2023 om de utsuddade gränser mellan samhället och skolan

Pedagogers användning av digitala verktyg bör grunda sig i didaktiska ställningstaganden

I dagens samhälle är tillgången till digitala verktyg avgörande. En lärare berättar hur hon för att underlätta för eleverna spelar in egna filmer och är tillgänglig för eleverna på sin privata mobil. Att använda digitala verktyg i skolan innebär att gränserna mellan samhället och skolan suddas ut.

Digitala verktyg har en viktig roll i både vardagslivet och skolan, och hur pedagoger använder digital teknik påverkar studerandes resultat i lärandet. Valet av digitala verktyg påverkar hur studerande lär sig och det beror på sammanhanget. Pedagogers användning av digitala verktyg bör grunda sig i deras didaktiska ställningstaganden för att främja studerandes lärande med olika lärstrategier.

Utgå från utbildningsformen

Inom olika typer av utbildningsverksamheter är undervisning och lärande uppbyggda på olika sätt. Diskussioner om när en kurs börjar och slutar inom exempelvis en yrkeshögskola i en tid då lärandet sker både i och utanför klassrummet är viktiga. Även hur man kan dra nytta av studerandes erfarenheter i yrkesutbildningen. Lärarens uppdrag är att leverera personal som har nått lärandemålen för utbildningen, medan de nya yrkespersonerna utvecklas vidare med mentorer och handledare på sina arbetsplatser.

Utbilda elever och studenter i hur de ska använda tekniken

Det är viktigt att lärare arbetar som ett team för att utveckla elevernas kunskaper och skapa instruktionsfilmer för lärare om hur de ska använda plattformen. Läraren kan också ge genomgångar av plattformen för eleverna när de börjar och skapa korta instruktionsvideos för eleverna att gå tillbaka till när de behöver påminnas om hur man gör något. Vidare bör läraren vara medveten om att vuxna studerande på YH kanske inte har den grundläggande tekniska kunskap som krävs för att använda digitala verktyg och delta i digitala möten.

Elevernas kunskaper inom digitala verktyg och hur tekniken kan användas mer än för underhållning bör också utvecklas. Att hantera digitala verktyg är en viktig färdighet i dagens samhälle, och skolan behöver fokusera på att lära eleverna grundläggande färdigheter i digitala verktyg. Lekande lärande kan vara en effektiv metod för att lära sig använda digitala verktyg. Det är också viktigt att inte bara fokusera på de positiva aspekterna av en situation eller handling, utan även att erkänna och adressera de negativa aspekterna. Att ha en balanserad syn på saker och ting kan hjälpa oss att ta bättre beslut och undvika att hamna i svårigheter i framtiden.

Genom att erkänna och adressera både de positiva och negativa aspekterna av ett beslut kan vi ta mer informerade beslut och undvika oönskade konsekvenser. Detta gäller inte bara i arbetet, utan också i våra personliga relationer, vår hälsa och våra fritidsintressen.

Ruben Puenteduras modell för digitala verktyg i utbildningen

Ruben Puenteduras modell för digitala verktyg i utbildningen är en användbar referenspunkt för lärare som vill integrera teknik i sin undervisning. Modellen betonar vikten av att inte bara ersätta gamla tekniker med digitala verktyg, utan också att använda tekniken för att främja elevens utveckling. Forskning är en viktig del av beslutsfattandet kring hur digitaliseringen bäst kan integreras i klassrummet, och det är också viktigt att lägga vikt vid den fjärde nivån i Puenteduras modell, där internetåtkomst och digitala verktyg öppnar upp nya möjligheter för samarbete mellan elever och lärare, oavsett tid och plats. Genom att använda digitala verktyg på ett effektivt sätt kan lärare utveckla en dynamisk och engagerande undervisningsmiljö som förbereder eleverna för en framtid där teknologi är alltmer närvarande.

I slutändan är det avgörande att vi som samhälle arbetar tillsammans för att främja en helhetsbild av våra ungdomars behov och utmaningar. Genom att erkänna och ta itu med de faktorer som påverkar elevernas hälsa och prestation i och utanför skolan kan vi skapa en miljö där ungdomar trivs, lär sig och växer. Det är dags att bryta ner gränserna mellan samhället och skolan och tänka på våra ungdomar som en helhet. Genom att göra detta kan vi uppnå en mer holistisk syn på utbildning och hjälpa våra elever att nå sin fulla potential.

VT23 - Utsuddade gränser mellan samhället och skolan

Här reflekterar studenterna på Design av digital didaktik VT 2023 om de utsuddade gränser mellan samhället och skolan.

Vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt till information

Med internet har möjligheten att söka efter information ökat dramatiskt. Detta innebär att vi nu kan hitta information om nästan allt, när som helst och var som helst. Men samtidigt som tillgången till information har ökat så har också mängden av felaktig information och propaganda ökat. Detta gör det svårt att urskilja vad som är sant och vad som är falskt på grund av filterbubblor, sociala medier och andra liknande fenomen. Det är därför viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till informationen som finns tillgänglig på internet.

Källkritiska kriterier

De fyra källkritiska kriterierna, äkthet, tid, tendens och beroende, är viktiga att ha i åtanke vid bedömning av trovärdighet hos en källa. För att vara säker på att en källa är trovärdig bör man också bedöma dess relevans.

Hur kan lärare hjälpa elever som har tappat tilltro till kunskap?

Att ha förtroende för kunskap är en viktig faktor för inlärning och utveckling. Om eleverna tappar förtroendet för kunskapen kan det påverka deras förmåga att lära sig och utvecklas. Här är några tips för lärare som vill hjälpa eleverna att återupprätta förtroendet för kunskapen:

· Ta reda på vilken kunskap eleven saknar genom tester.

· Skapa övningar för eleven baserat på resultaten.

· Rekommendera trovärdiga källor för att bygga upp tilliten till kunskap.

· Följ upp för att se hur eleven utvecklas över tid.

Motivation och psykologiska aspekter

Motivation är en komplex konstruktion. För att motivation ska uppstå måste grundläggande behov vara uppfyllda. Abraham Maslows behovstrappa visar att dessa grundläggande behov måste vara uppfyllda för att motivation ska uppstå. Lärare bör använda olika strategier beroende på var den studerande befinner sig i behovstrappan. Det är också viktigt att hantera psykologiska aspekter som kan påverka motivationen, till exempel svårigheter i skolan, gruppåverkan och olika trender.

Internet har gjort det möjligt för oss att få tillgång till mycket information. Men samtidigt har också mängden av felaktig information och propaganda ökat. Det är därför viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till den information som finns tillgänglig på internet. Som lärare har du en viktig roll att spela i att hjälpa eleverna att utveckla detta förhållningssätt. Det är också viktigt att hjälpa eleverna att återupprätta förtroendet för kunskap om de har tappat det. Som lärare kan du genomföra tester för att ta reda på vilken kunskap eleven saknar och sedan skapa en serie övningar baserat på resultaten. Genom att rekommendera trovärdiga källor kan du också bidra till att bygga upp tilliten till kunskap. Att följa upp med eleverna över tid kan också vara värdefullt för att se hur de utvecklas.

För att motivera eleverna är det viktigt att ha en förståelse för deras behov och vilka faktorer som kan påverka motivationen. Abraham Maslows behovstrappa är ett användbart verktyg som visar att grundläggande behov, som mat och trygghet, måste vara uppfyllda för att motivation ska uppstå. Genom att använda olika strategier beroende på var eleven befinner sig i behovstrappan kan du hjälpa dem att hitta motivationen att lära sig.

Som lärare är det också viktigt att hantera de psykologiska aspekterna som kan påverka motivationen, som svårigheter i skolan, gruppåverkan och olika trender. Genom att ha en öppen dialog med eleverna och skapa en trygg och stöttande miljö kan du hjälpa dem att övervinna hinder och hitta sin motivation.

Sammanfattningsvis är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till information på internet och lära eleverna att ha detta också. Genom att använda de fyra källkritiska punkterna och betona vikten av att bedöma relevans kan eleverna lära sig att hitta tillförlitliga källor. För att hantera elever som har tappat tilltro till kunskap kan du genomföra tester, skapa övningar, rekommendera trovärdiga källor och följa upp med eleverna. För att motivera eleverna är det viktigt att ha en förståelse för deras behov och hantera de psykologiska aspekterna som kan påverka motivationen.

Här nedan skriver studenterna från design av digital didsktik höstterminen 2022

Begreppet literacy kommer från engelskan och kan enligt Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) användas som en bredare benämning än att bara kunna läsa och skriva traditionell text. Att avkoda ett budskap innebär mycket mer än att bara kunna förstå orden. Olika typer av litteraciteter är på detta sätt beroende av sociala och kulturella kontexter.

I den digitala världen samverkar text, ljud och bild på ett sätt som traditionella läroböcker inte gör, det gör texterna multimodala. Att läsa och förstå multimodala texter kan både stödja och försvåra inlärning.

Skolverket har gått ut med nya direktiv om att orientering på internet och i den digitala världen är en del av de kompetenser som behöver utvecklas i dagens skola. Det innebär att elever och studenter behöver lära sig att tolka i kontext och att kunna läsa multimodala texter.

Maria Rasmusson (2014) har i sin doktorsavhandling, Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat, identifierade områden fem områden som elever och studenter behöver utveckla för att kunna vara delaktiga i informationssamhället.

På denna sida utvecklar studenter på yrkeshögskoleutbildningen Design av digital didaktik sina tankar om Literacy och multimodalitet. De är inspirerade av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (2018). Boken ingår som kurslitteratur på utbildningen.

Källförteckning
Edvardsson, J., Godhe, A-K., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Studentlitteratur.

Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat. Mittuniversitetet

HT22 - Läsning av digitala och traditionella texter

Idag läser vi fler typer av texter än traditionell linjär text där det bara finns en läsväg. Skolverket säger att det är viktigt med träning av olika typer av läsning. Att läsa digitala texter i allmänhet skiljer sig från läsning av traditionell text.

Läsning av böcker

I böcker finns oftast bara en läsväg. Om man skulle göra frågor utifrån vad eleverna har läst kommer man att få ungefär samma svar från alla elever. Trots detta är traditionell läsning inte enkel. Den kräver uthållighet och medvetenhet om att man kan tolka på olika sätt. Traditionell läsning är en viktig del av skolutbildningen. Det går att läsa traditionell text både i böcker och på webben. I den mån man läser på webben innebär det digitala inget nytt utan man läser på samma sätt men på skärm. Fördelen med att läsa traditionell text på webben är att texter är lättare att komma åt från dator, mobil eller läsplatta.

Läsning av digitala multimodala texter

På samma sätt som läsning av traditionell text kräver träning behöver även effektiv läsning av multimodala texter på webben tränas in. Läsvägen på webben är inte självklar. Då en hemsida har texter som inbegriper flera modaliteter inbjuder den elever till att titta på olika saker.

Texten på en hemsida kan även se olika ut beroende på vilket digitalt verktyg som används på mobilen i appen, dator, datorplattan. Samma webbsida har olika layout på olika digitala enheter och det leder till skillnader i hur texten är strukturerad och det påverkar läsprocessen. Därför är det viktigt för lärare att stötta och förklara för elever hur digitala texter är uppbyggda och hur de kan navigera på ett bra sätt och vilka strategier som är mest framgångsrika när det gäller att hitta information. Digitala texter är också mer dynamiska och föränderliga än de analoga eftersom webbsidor enkelt kan uppdateras och omdesignas i både utseende och funktioner. Ibland blir det svårare att hitta den information man letar efter eftersom den förändrade layouten kan lyfta fram viss information medan annan information blir mer svåråtkomlig.

Vissa webbplatser är mer förändliga och rörliga i sitt innehåll. T.ex. innehållet på Wikipedia förändras i mycket snabbare takt än Nationalencyklopedin. Ett Wiki-format är fritt och öppet dvs. att allmänheten kan bidra till innehållet därför spelar tidensdimension en viktig roll. Exempelvis betyder det att information på Wikipedia som hittades för några månader sedan skiljer sig, kanske inte finns kvar eller har omstrukturerats.

Digitala texters möjlighet

Digitala texter möjliggör sådant som inte gått att göra tidigare.

Bilder, ljud och filmer i kombination med text gör innehållet mer intressant.
Elever med läs- och skrivsvårigheter kan få texter upplästa.
Genom hyperlänkar i digitala texter kan man söka sig vidare för mer information.
Texten går att förstora om man har dålig syn.
Textstycken från webbsidor går att kopiera, spara och jobba vidare med.
Digitala texter på webbsidor är oftast uppdaterade bättre då de inte behöver gå till tryck för att göra en ny bok.
Det är lättare för läraren att rätta en text digitalt
Om man har svårt att skriva kan man tala in en text och datorn kan omvandla den till text.
Man kan få hjälp i sitt skrivande av rättstavningsprogram.
Det är lättare att arbeta om en digital text då det går att flytta om stycken i texter och redigera dem i efterhand.
Det går att skriva tillsammans i dokument i realtid oavsett vart de befinner sig
Det går att få digitala texter översatta till olika språk.
Med hjälp av appar kan man få papper upplästa.
Eleverna blir aktiva deltagare i lärandeprocess då de även kan producera digitala texter själva. I en sådan process kan eleverna själva bidra med sina erfarenheter utifrån sina egna sociala kontexter.
I digitala spel blandas det visuella med skriftlig och muntlig information vid rätt tidpunkt.
Läxförhör med självrättande svar är tidseffektivt både för lärare och elever. Dessutom kommer responsen omedelbart vilket blir motiverande.
Inom språkundervisningen kan elever få chatta med andra elever på andra skolor.

Utmaningar med digitala texter

Digitala texter riskerar att bli fragmenterade och det är lätt att komma bort från det ursprungliga ämnet.
För att kunna läsa digitala texter behövs träning i hur man kan angriper texten. Strategier behövs för att navigera på en webbplats, identifiera hyperlänkar och hantera tekniken.
Vid skrivande finns en risk att man inte lär sig stava då datorn rättar och ibland rättar fel. T ex så vill datorns rättstavningsprogram ofta särskriva ord.
Ibland stöds inte onlineövningar av datorns program. Ett exempel på detta är övningar som inte stöds av Adobe Flash Player. Ett tips vad gäller detta är att använda appen Puffins på mobilen. Med den webbläsaren kan man utföra de flesta digitala övningar
Det kan bli svårt för elever att förhålla sig till att digitala texter är föränderliga. Exempelvis Wikipedia som uppdaterisras ofta. För en del år sedan ansåga wikipedia inte vara en säker kunskapskälla då den innehöll mycket fel. Men efterhand har exempelvis Wikipedia blivit mer pålitlig.

Övningar i att förstå och hantera digitala texter

1. Utforska en webbsida och redovisa

Ge eleverna tid för att titta runt på webbsidan. Låt dem sedan posta ett eller flera inlägg mycket korta inlägg på det de tyckte var viktigt på en gemensam yta som Padlet eller Jamboard. Sedan går man igenom den tillsammans. Exempel på arbetssätt:

Eleverna kan återberätta vad de lärt sig för en kompis/ en grupper eller i helklass.
Eleverna gruppera liknande inlägg och sätta en rubrik.
Eleverna kan försöka rangordna inlägg först i grupper och sedan i helklass.
Eleverna kan förklara varför de tyckte att något var viktigt, först i grupper och sen i hela klassen.

2. Träna fokus och jämföra webbsidor

Eftersom webbsidor är olika uppbyggda kan man jämföra liknande information på olika sidor.

Studenter på Design av digital didaktik, HT2022

HT22 - Kritisk läskunnighet (critical literacy)

Texten och övningarna är framställda av studenter och lärare på utbildningen Design av digital didaktik

Kritisk läskunnighet är termen som används för att hänvisa till en viss aspekt av kritiskt tänkande. Kritisk läskunnighet innebär att se bortom den bokstavliga innebörden av en text för att avgöra vad som finns och vad som saknas, för att analysera och utvärdera textens fullständiga mening och författarens avsikt.

Kritisk läskunnighet förbereder elever för:

1) att fatta välgrundade beslut angående frågor som makt och kontroll
2) att engagera sig i utövandet av demokratiskt medborgarskap och
3) att utveckla en förmåga att tänka och agera etiskt.

I detta 21:a århundrade är kritisk läskunnighet en av de viktiga förmågorna hos unga elever som bör utvecklas sedan grundskolan. Genom kritisk läskunnighet kan elever reagera intelligent på olika typer av information som utvecklas runt dem.

Att vara kritiskt läskunnig är viktigt för alla åldrar och behövs för att elever i denna teknikålder ska lyckas. Att ha dessa färdigheter ger ungdomar förmågan att se djupare in i textens betydelse och också förstå vad som är rätt och vad som är fel.

Elever behöver få utrymme att reflektera, analysera, bedöma trovärdighet, utvärdera och ställa relevanta frågor: Vem? Varför? Med vilket syfte? Hur vill avsändaren att mottagaren ska reagera? Finns det dolt budskap? Här finns några tips på övningar i critical literacy.

Källförteckning
Edvardsson, J., Godhe, A-K., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Studentlitteratur.

Förslag på övningar i Kritisk läskunnighet

1. Arbeta med reklamtexter
Eleverna ska ge exempel på bra och dålig reklam och motivera varför. Ta reda på vad det är för skillnad mellan reklam och konsumentinformation. På Konsumentverkets webbsida finns tips: https://www.konsumentverket.se/for-larare/

2. Låta eleverna producera texter som inte är sanna
En övning som kan göras som förberedelse inför att skriva vetenskapligt och vara källkritiska är att låta eleverna producera texter som inte riktigt är sanna.

3. Låta eleverna söka opålitlig information
Sökande av opålitlig information från i texter. Eleverna kan analysera information genom att ifrågasätta källan och hur källan framställer saker.

4. Kritisk textanalys och olika tolkningar
a. Visa olika källor och träna elever i förhållningssätt där de kollar källan.
b. Eleverna gör en kritisk textanalys och jämföra samma typ av information från olika källor där de får analysera hur olika framställer information. De får diskutera olika tolkningar och vara med och välja relevanta resurser som man kan lita på.

Studenter på Design av digital didaktik, HT2022

HT22 - Hur digitaliseringen kan gynna våra elever

Samhället har blivit alltmer digitaliserat. Att kunna använda digitala verktyg är därför en del av att vara litterat idag. Digital utbildning underlättar processen att läsa böcker, tidningar och tidskrifter då de är lättåtkomliga. Och tillgången till teknik i form av datorer och smartphones har blivit en del av våra liv, det gör att alla medborgare behöver grundläggande kunskaper om hur digitala verktyg ska hanteras.

Digitalisering kan, men måste inte gynna elever och studenter. Det finns bl.a. forskning som visar att likvärdigheten påverkas beroende på om de digitala verktygen används med en genomtänkt pedagogik eller inte. Med en genomtänkt pedagogisk får användningen av digitala verktyg en positiv effekt på undervisning och lärande i skolan. De vanligaste effekterna är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna, vilket sannolikt kan leda till bättre studieresultat.

Stimulans till kreativitet

Studier har visat på att tillgång till en egen dator stimulerar kreativitet. Eleverna får en breddad genreproduktion. När elever producerar material sker det på fler sätt än tidigare. Läraren kan släppa eleverna fria att välja på vilket sätt, t.ex. video, bildspel, poddsändningar, de vill redovisa sina arbeten.

Bättre ordning på dokument
Studier visar även att eleverna får bättre ordning på sina dokument. Via lärplattformar eller e-post läggs uppgifter och material ut som alla elever får del av samtidigt. Även om en elev av någon anledning inte är på lektionen kan hon eller han smidigt komma åt lektionsmaterial senare.

Ny syn på kunskap – nya förmågor främjas
En ökad användning av digitala verktyg ger en ny syn på kunskap i skolan. Elever producerar i ökad utsträckning själva kunskap, snarare än att konsumera den via tryckta läromedel. Nya förmågor och kompetenser kan utvecklas via digitala verktyg.

Sociala aspekter av kunskap

Digitaliseringen har förändrat våra kommunikationsmönster. Genom plattformar, bloggar, sociala medier och e-post kan människor kommunicera med varandra snabbare och mer effektivt. Detta går att dra nytta av inom utbildning. Genom digital kommunikation kan man utveckla en social del av lärandet.

I stället för att elever konkurrerar med varandra kan man med hjälp av nya lärsätt bygga kunskap tillsammans. Kunskapsbyggandet stärker då även elevernas sociala relationer med varandra och med läraren. Skolans användning av digitalisering kan på detta sätt spela en positiv roll för att motivera eleverna att dela kunskap och tillsammans ta sig mot målet. Ett sådant förhållningssätt förbereder även eleverna för framtiden.

Frågor att fundera vidare på:

1. Hur kan en lektion eller ett moment planeras för att stimulera till kreativitet?
2. Hur kan man hjälpa elever att få bättre ordning på sina dokument?
3. Hur kan man planera undervisning så nya förmågor och kompetenser utvecklas?
4. Hur kan man planera undervisningsmoment där eleverna lär sig av varandra?

Studenter på Design av digital didaktik, HT2022

HT22 - Pandemin förändrade en polariserad debatt

Tillgång till tekniken i skolan är hög, men hanteringen för många har varit svår. Även om fördelarna med tekniken betonas, finns det inte många verkliga fall av verksamhet där tekniken har gjort alla optimistiska förutsägelser till verklighet. Teknik kan också skapa problem. Ett teknikfokuserat förhållningssätt i allmänhet för inte automatiskt lärandet framåt. I Digitalisering, literacy och multimodalitet beskriver Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018, s.20) en polariserad debatt om digitalisering. Där vissa lärare är odelat positiva till teknik i skolan och andra är skeptiska.

Många lärare berättar om hur dessa ytterligheter fanns bland lärarna innan pandemin. Vissa var för och andra emot. De skeptiska lärarnas invändningar var i många fall berättigad. Det är viktigt med kritiska perspektiv. Är all digitalisering utvecklande och bra för våra elever? Ska vi använda digitala program bara för teknikens skull eller kan det finnas ett sätt att mäta behov och resultat? För många lärare och pedagoger är digitalisering välkomnande och inte stressande – men för andra är en diskussion om digitalisering i sig själv stressande.

I och med pandemin kom stora krav angående digitaliseringen att ställas på personalen som helt eller delvis var tvungna att flytta ut undervisningen på nätet. De lärare som tidigare varit negativa till tekniken hade en allmänt tuffare inkörningsperiod för att få de tilltänkta tekniska verktygen att fungera. Med ett skarpt läge fick fler syn på de möjligheter digitaliseringen hade att erbjuda. Det som var användbart och fungerade började användas.

Pandemin ändrade allt - alla lärare och även annan personal på skolan behövde lära sig att hantera datorn på ett sätt som var mer än bara en dyr skrivmaskin. En lärare berättade om hur de skapade ett Google Classroom där lärare som kunde hantera appar och vertyg gav råd till de lärare som var i behov det. Det kunde vara råd om en app, filmer om hur man kunde använda ett verktyg, lösningar som diskuterades mellan lärare.

Även efter pandemin hade lärarna kvar Google Classroom och det används fortfarande för att sprida information om digitalisering.

Nu är undervisningen återigen flyttad till klassrummen. Men de digitala erfarenheterna bär pedagogerna med sig tillbaka, kanske med en ökad medvetenhet om hur tekniken kan användas i ett hållbart pedagogiskt syfte. En del beskriver pandemin som en katalysator för att lärarkårens digitala kompetens skulle utvecklas. Det blev viktigt att lära av varandra. Men det behövs fortfarande ett kritiskt tankesätt för att använda tekniken nyktert. Vi måste ställa oss frågan vad vi vill uppnå och vem som gynnas av tekniken.

Hur har den digitala tekniken påverkat din undervisning och din skola under pandemin? Vilka kunskaper och erfarenheter bär vi med oss efter pandemin? Och hur kan tekniken gynna i klassrummet gynna våra elever även i fortsättningen?

Kicki Andersson m.fl.

Studenter på Design av digital didaktik, HT2022

HT22 - Att använda teknik som en ersättning för det analoga

Diskussioner kring hur digitaliseringen av skolväsendet utvecklas råder det inget tvivel om. För att förstå debatten ska vi nu försöka reda ut ett par grundläggande begrepp inom det aktuella ämnet.

Att digitalisera en verksamhet handlar om så mycket mer än att placera in digitala verktyg i verksamheten utan att ha en pedagogisk tanke. En skolverksamhet som har en till en (en dator per elev) är inte digitaliserad per automatik, möjligen digitiserad. Att digitisera handlar egentligen enbart om att göra om något man alltid gjort analogt till att göra det digitalt. Till exempel att vi enbart använder datorn som en modern skrivmaskin. Eller att vi använder en digitalkamera som en analog kamera. Detta utan att ta tillvara på de möjligheter verktygen har att ge.

Skolverket jobbar nu med att digitalisera de nationella proven. Även där går debatten kring och proven ska anpassas för att passa in i en färdig digital provmiljö mer än att dra fördelarna av att arbeta digitalt. Ibland behöver vi ställa oss frågan om vi verkligen behöver digitalisera allting.

Att teknikföretag och teknikförsäljare driver debatten kring att digitalisera skolan är inte så konstigt, att sälja in och leverera hårdvaran är den förhållandevis lätta biten. Men det är först nu det hela börja bli intressant... Hur ska verksamheten utvecklas med hjälp av de digitala verktygen?

Först när det tas tillvara på de tekniska möjligheterna som inte den analoga världen mäktar med kan vi börja prata om en digitaliserad verksamhet. Verktygen möjliggör nu till exempel lärverktyg som uppläsning, diktering eller videosamtal med människor runt om i världen. Nu kan det börja pratas om en förändring. Det skapas nya möjligheter och nya innovationer. Verksamheten har nu påbörjat en digital transformation, för att förbättra, förnya och effektivisera.

Att de digitala verktygen enbart leder till förnyelse och effektivisering borde vara lite naivt. Det finns problematik att ha hela världen under ens fingrar. Ett knapptryck och vi går på safari i Afrika. Eller en diskussion med familj och vänner. Detta kan leda till distraktioner och en förvrängd idealbild. Men samtidigt att vi möta och utmana individer oavsett om eleven är närvarande eller ej.

Verksamheten måste nu arbeta strategiskt målmedvetet och möjliggöra kompetensutveckling för att följa den digitala resan verksamheten och samhället gör.

Jag vill tro att det handlar mer om ledarskap och strategi, snarare än ny teknik.

Fredrik Ahlzén,
förstelärare och IKT-pedagog
Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona

Student på Design av digital didaktik HT2022

Frågor att fundera vidare på:

När kan det vara rätt att använda teknik som ersättning för analoga arbetssätt?

Hur analog teknik kan ersättas av digital

RAT och SAMR är två ganska lika pedagogiska ramverk för att mäta digital integration i undervisningen. SAMR-modellen lanserades av den amerikanske skolforskaren Ruben Puentedura, den bygger på RAT-modellen som är lanserad av Joan Hughes.

SAMR- och RAT-modellerna handlar om hur man använder modern teknik för ett så kallat “omdefinierat lärande”.

Båda ramverk delar in den digitala integrationen i steg, men betonar att inget steg är “bättre” än något annat. Planering av lektioner handlar mer om lektionens syfte.

Bildlayout Hanna Hägerland

Källor:

Hughes, J. (2010-2022). Replacement, Amplification, and Transformation: The R.A.T. Model. Hämtad 2022-10-13 från https://techedges.org/r-a-t-model/
Puentedura, R. (2015). SAMR: A Brief Introduction. Hämtad 2022-10-13 från http://hippasus.com/blog/archives/227

HT22 - Teknikens baksida

Den digitala tekniken har många fördelar. Elever och studenter kan nu lära sig aktivt och effektivt tack vare utvecklingen av smartphones och bärbara datorer. Tack vare applikationer, filmer och digitala böcker som gör inlärningsprocessen mycket mer engagerande kan eleverna nu närma sig ett ämne eller en undervisningsenhet med entusiasm. De kan upptäcka sina hobbyer, talanger och kanske till och med sitt framtida jobb genom att få chansen att gå djupare in i ett ämne som fascinerar dem. Därför ger denna teknik inte bara eleverna tillgång till en aktuell utbildning utan lär dem också hur man gör informationssökningar och att själva producera information.

Det har blivit mycket enklare för lärare att bedöma elevernas prestationer och erbjuda vägledning och råd som ett resultat av införandet av digital teknik och internet i klassrummen, vilket gynnar både lärare och elever. I synnerhet ger plattformar som sammanställer information om elevers prestationer i frågesporter, tester och uppgifter lärare en övergripande förståelse för de ämnen som eleverna kämpar med eller lyckas med.

Trots detta vittnar många lärare och studiehandledare om problem som digitaliseringen medfört. Många elever och studenter tittar på videor och spelar spel under lektioner och föreläsningar, vilket gör att de är mindre uppmärksamma på vad läraren säger. Detta är en av nackdelarna med att använda teknik i klassrum. De elever eller studenter som lätt distraheras påverkas negativt av användning av teknik. I många fall kan även förmågan av att räkna inom matematiken och elevernas läs- och skrivförmåga påverkas då de förlitar sig på datorns miniräknare eller rättstavningsprogram. Även läsförmågan kan hämmas om de bara lyssnar på texter. Dessutom kan för mycket skärmtid orsaka svårigheter som synproblem och huvudvärk.

Att fokusera även på teknikens baksida och dess negativa aspekter är inte detsamma som att vilja gå tillbaka till traditionell utbildning, utan snarare en varning och en chans att tydligare definiera nackdelarna med den teknik och de undervisningsmetoder som används.

Eman Quraishi,
student på Design av digital didaktik HT2022

Frågor att jobba vidare med:

Hur kan man arbeta med digitalt lärande utan att elever surfar iväg på annat sätt?

Här kan du lämna tips på hur man kan arbeta för att få eleverna mer fokuserade. Klicka på länken här för att komma till Jamboarden där du kan lämna ditt tips!

HT22 - Digitala studiebesök

Under pandemin så möjliggjorde olika museer ”digitala studiebesök” genom att skapa appar och/eller hemsidor. Appen Sveriges historia har gjort det möjligt att “besöka” ett museum men digitalt istället för på plats.

Hur kan man jobba med digitala studiebesök i klassrummet? På Sveriges historias webbplats finns tips. https://sverigeshistoria.se/

Kunskapsbank för lärare:

https://historiska.se/upptack-historien/
https://sverigeshistoria.se/for-larare/

Tips från student på Design av digital didaktik, HT2022

HT22 - Extra anpassningar och synligt lärande

Med hjälp av digital teknik kan man planera för undervisningen som passar nästintill alla elever. Eleverna kan se på filmer, se på bilder och ta del av arbetsmomenten på flera olika sätt.

Då beskrivningar och anpassningar är tillgängliga för alla så slipper elever som verkligen behöver anpassningar bli utpekade i klassrummet. Elever som t ex inte kan svenska kan med hjälp av att lyssna och översätta text på datorn ändå ta del av undervisningen.

Läraren kan också ta del av mina elevers arbetsprocesser digitalt. I t ex ämnet slöjd kan elever ta kort och dokumentera sitt arbete i en “slöjdloggbok”. Läraren kan då trotts att hen har väldigt många olika undervisningsgrupper och elever se elevernas arbetsprocesser. Det egna lärandet blir då också synligt för eleverna själva.

Studenter på Design av digital didaktik, HT2022